Nu skall det ske, nu vill jag bort härifrån.
Mina fördommar besannas, du skaffar dig ett trevligt litet förortsliv, en liten man, volvo, vovve, villa, sambofetman smyger sig på, vardagsrutinerna är lika spännande som herpes, hejhej, hejdå, ses ikväll, hejhej, hejdå, ses ikväll, jag spyyyyyr!
Jag måste bort, jag vill inte fastna, jag vägrar bli kvar, någonstans, ta mig någon annanstans, härifrån, hem är alltid hem men det är vackrare med kontraster. Jag är inte gjord för husmorsliv, inte nu, inte än, räddare för att bli fast är för självaste döden. Det fina i sverigelivet blir finare på annan ort, var som helst, hemsjö, götlaborg, el stockholmo, men varför? Varför skall jag bo kvar, had håller mig kvar förutom längtan till svartröda döskallar?

Så vem flyttar med till London?
Seriösa svar.
Allvarligt.
Du och jag, inpå bara skinnet, med ett täcke emellan.
Känner vi varandra, inte, desto bättre!
Ett äventyr.